onsdag 30 maj 2012

Mitt liv. Min historia.. Med en ätstörning ( i bilder)... I WILL RECOVER!

2008.

Februari.
(Jag har valt att täcka mina vänners ansikte för att jag inte vill hänga ut dem på min blogg).
Mars.
Har precis blivit tonåring. 13 år.
Maj.
På besök på högstadiet.
Juni.
Juli.
På semester i Tunisien.
December.
Sista dagen i skolan innan jullovet.

2009.
Januari.
På hemkunskapen.
Mars.
Fyllde 14. (Jag var fortfarande frisk. En vanlig 14-årig tjej).
April.
Maj.
Semester på legoland.
Juni.
Slutade 7:an.
Augusti.
Har precis börjat 8:an.
September.
December.
Dagen innan julafton.

2010.
Januari.
Februari.
Mars.
Fyllde 15 år.
Här efter börjar tiden efter att jag träffade på ätstörningen.
April.
Hade precis träffat på mina ärtstörda tankar.
Juni.
Slutade 8:an.
Juli.
Slutade med godis, läsk osv...
Augusti.
 På semester i Makedonien.
Började träna, rätt sjukligt.
Ska precis börja 9:an.
September.
Började hata mig själv på allvar.
Oktober.
November.
Jag kunde inte se att jag gått ner i vikt...
Jag tyckte fortfarande att jag åt för mycket.
Ätstörning tog plötsligt upp en väldigt stor del av mitt liv.
December.
Julafton. Hatade julen för att jag visste att jag skulle bli tvungen att äta.. Mer än vanligt.
2011.
Januari.
Februari.
Började känna mig väldigt olycklig. Trots att jag inte åt.
Mars.
Minskade ännu mer på maten. Ökade träningen.
Mamma märkte att jag gått ner i vikt.
April.
Fick kontakt med skolsyster, kurator och dietist. Men tyckte inte att jag var sjuk.
Maj.
Juni.
9:ans bal.
Slutade 9:an.
Juli.
Augusti.
Började gymnaiet och flyttade till en studentkorridor.
September.
Ätstörning kontrollerade hela mitt liv.
Jag tänkte på mat, hur ja skulle undvika den, hur jag skulle träna bort den osv.

December.
Julafton. Var hela tiden livrädd för att äta för mycket.
Nyårsafton. Tränade som bara den inför den här kvällen.

2012.
Januari.
Trodde inte jag var någonting utan min ätstörning.
Min plan var att sluta äta och sakta men säkert tyna bort. Ville inte finnas mera.
Mars.
Bestämde mig för att flytta hem till mina föräldrar igen.
Åt inte mycket. Knappt något. Vissa dagar åt jag inget.
Blev trött av att stå i duschen. Min ork var lika med 0.

Ser död ut! Sökte hjälp på ABC.
April.
Började på dagvården. Började äta regelbundet igen.
Maj.

KÄMPAR FÖR ATT BLI FRISK!

Vandrar den långa och svåra vägen tillbaka till livet.
Tillbaka till mig själv.


SLUTA ALDRIG ATT ÄTA!
Det kommer vara det största misstaget i ditt liv!

SLUTA ALDRIG KÄMPA!
Man kan bli frisk och fri! Bara man vågar hoppas och vill!

Alla är värda så mycket mer än en ätstörning. Att lyssna på ätstörningens lögner och kritiseringar.
DU ÄR VÄRD MER!
Du är underbar!

Om ni orkade kolla hela det här långa inlägget är ni bara för underbara!

KRAM! <3



















11 kommentarer:

  1. man ser verkligen skillnad i "blicken" om du förstår hur jag menar? från friska resp sjuka bilder. det kan jag se på mig själv också. ögonen avslöjar mkt.

    Men nu kämpar du mot de friska och de kommer gå toppen <3

    SvaraRadera
  2. SV: tack så jättemycket! Blir så lycklig av att höra sånt :) Föresten så är du en himla söt tjej asså! En sån som du förtjänar allt annat än denna hemska sjukdom, och jag hoppas att du en dag (förhoppningsvis om inte allt för lång tid) står där i frisk. Det är DU värd! KRAM <3

    SvaraRadera
  3. Sv: ja jag älskar Grekland :) och JAG älskar grekisk mat! Och jag vill verkligen verkligen klara av att äta av den. Jag ska fan i mej klara det!

    Vilken kul ide med bilderna. Man ser verkligen under vilka perioder du mått dåligt och när du varit lycklig. Man tror ju inte det märks så mycket själv när man mår dåligt, men det gör faktiskt det.

    Du är grym, fortsätt kämpa! <3

    SvaraRadera
  4. Tack så mycket! Det hoppas jag också.
    Du är så fin! Många kramar<3

    SvaraRadera
  5. Åh vad ledsen jag blir när jag såg alla bilder. Fina du. Jävla ätstörning som tar över våra liv. Vart bodde du i studentkorridor? Du kommer vinna tillslut. Kram!

    SvaraRadera
  6. Vilken fighter du är eller! Kämpa vidare du, inte många som klarar av att gå igenom allt du gjort! Du är stark! Jag har varit i malmö och tittat på yrkes sm förresten! Kram och hoppas allt går åt rätt håll just nu för dig. <3

    SvaraRadera
  7. Bor du också i Skåne? :)
    Fint att se din historia i bilder och speciellt fint var det att se att du verkar må bättre nu!

    SvaraRadera
  8. tack de är riktigt gött med lov:D har inte rört mig ur soffan idag, så skönt o bara kunna ta de lugnt :) vad gör du idag? kraam

    SvaraRadera
  9. kämpa på,tror på dig! och vill inte att du ska försvinna från dagvården!!! skulle kännas jätte tråkigt.. du verkar vara en så himla fin tjej och de skulle va kul o lära känna dig mer,kraaam och kämpa med maten!! och näringsdryckerna.vet vad du menar när du säger att man blir illamående av dom att dom lägger sig som en steeen i magen! och jag vet hur jäävligt de är o se kroppen förändras och accpetra att man måste upp i vikt, men tänk att du tjänar på de i längden, för visst gör vi alla fel eller fuskar ibland..men har du tänkt på en sak,man mår inte bättre av o ta förlite eller hoppa över,har du tänkt på de? de har inte jag men de är ju faktist sant,men tänk såhär,går vi upp i vikt,tar äckel näringsdryckerna o äter, desto mer får vi börja leva igen, allt är så kluvet för min del.fattar inte hur man ska leva i en kropp man avskyr mer än allt.meeeen ddu kan göra detta! för jag har sett hur stark du är,förlåt för värsta bibeln hahha. kram!!

    SvaraRadera
  10. Hej tjejen!
    Läser att du lider av en ätstörning, vilket gör ont i mig att läsa. Livet är till för att njutas. Jag har haft ätstörningar men är idag fullt frisk, är 20 år och har utbildat mig till livscoach för att hjälpa ungdomar med psykisk ohälsa. Om du skulle vilja bli nöjdare med dig själv så hjälper jag gärna till. Eller är det något annat mål du vill uppnå? Tveka inte för att höra av dig. Du kan mejla mig på malin.rosen@gmail.com och besöka min hemsida www.senseworkout.se

    Varma hälsningar
    Malin Rosén

    SvaraRadera