Andas.

Vad du än gör just nu, så ta ett djupt andetag. Och ta sedan ett till.

Du är underbar.
Har någon berättat det för dig nyligen?
Men det finns något viktigare.
Du är stark.
Ibland kanske det känns som att du inte är det. Kanske till och med ofta.
Men snälla, glöm aldrig, du är starkare än vad du tror.

Varje dag vaknar du. Oavsett vad du går igenom så vaknar du varje morgon och stiger upp.
Ta en sekund och ta verkligen in den tanken.

Efter all den här tiden, så har du hopp kvar.
Kanske sitter det långt inne.
Men du tar dig igenom varje dag!
Och det gör dig helt otrolig, obeskrivlig, nästan magisk och helt makalös.

Men andas. Idag. Nu.
Ibland kan allt bli för mycket.

Jag vill att du ska veta att det är okej.

Det kommer finnas dagar då du vill brya ihop och gråta.
Det kommer finnas dagar du du bara vill gömma dig.
Men det gör dig inte svag!
Det gör dig männsklig. Och det. Det är vackert.

Efter allt det här. Efter all den här tiden. Så kan du fortfarande känna.
Underskatta aldrig det. Aldrig.

För vet du vad det betyder?
Det betyder att det finns hopp.
Det betyder att du känner.
Kärlek, hopp, glädje, stolthet, drömsk.

Det betyder att du fortfarande är levande.
Och inte bara det.
Det betyder att du lever.

Fortsätt vara stark.
Fortsätt vara vacker för att du är du.
Fortsätt kämpa.

Sluta aldrig att känna.

Men ibland. Bara andas.